En oviss framtid
Det slog mig just att det är valborg i Sverige imorgon! Man glömmer liksom bort såna dagar som utlands-svensk. På tal om det, nu när jag bott i USA i två och ett halvt år så har jag svårt att vänja mig vid tanken på att någon gång flytta tillbaka till Sverige. Trots att jag såklart saknar familj, släkt och vänner där hemma så känns en vardag i Sverige just nu väldigt avlägsen. Jag tänker tillbaka på mitt liv där och ekorr-hjulet som man så lätt hamnar i. Mitt liv här är så mycket mer spontant, och jag imponeras och inspireras av möjligheterna som går att uppnå i detta land. Som tur är har jag fortfarande ett par år kvar som student, och vem vet vad som händer efter det. Kanske är jag trött på USA, kanske har jag gift mig och fått ett green card, eller kanske har jag ett fantastiskt jobb på ett företag som sponsrar ett arbetsvisum. Tänk vad intressant det kan vara att spekulera i ens egen framtid. Jag tror ovissheten också är en del av varför jag vill stanna här. Att ha hela min framtid utstakad skulle nog göra mig galen.
I min närmsta framtid vet jag i alla fall vad som står på schemat - finals! Jag som tyckte att jag just avslutade höst-terminen, har om tre veckor betat av ytterligare fyra klasser. Dagar av stress, kaffe och alldeles för lite sömn - come at me!